lördag 31 oktober 2015

För sån är jag

Idag är det Halloween! Det betyder att besök är att vänta. Mina (mitt) barn och andras ungar, eller hur är det nu man säger?
För mig är Halloweenfirandet en relativt ny företeelse. När jag var ung firade vi det inte alls. Nu verkar det vara universellt. Jag tänker att det är mest kul för barnen, även om det kläs ut och partajas en hel del bland vuxna också. För mig är det inte en viktig helg, mer kommers och frosseri. Men barnen älskar det så det är väl bara att gilla läget och göra det bästa av saken. Man skulle ju faktiskt till och med kunna dryfta sig till att säga att alla anledningar till fest och glädjefyllt firande, är bra. Det är bara så himla svårt att komma ihåg alla förberedelser (ja för här i huset är de många - köpa godis...och inget mer)... I ärlighetens namn har jag misslyckats med att få till förberedelserna i tid, i ett par år, och barnen i byn gillar bevisligen vare sig att få pengar (någon enkrona per skalle) eller frukt som substitut för det bortglömda inköpet av godis! Och ja, jag har misslyckats med detta även inför påsk...

Men i år, då var jag redo! Godisskålen stod välfylld i väntan på zombier, häxor, trollkarlar och andra väsen! Och finfint besök fick vi av bland annat lillflisans kusiner!


Lillflisan gömde sig bakom pappas ben, men Charlie var nyfiken och ville gärna inspektera våra gäster närmare!


Tydligen var hon inte bara bra sminkad Ebba, hon luktade spännande också!


Och även om inte lillflisan vågade sig fram, så passade jag på att få kramas lite med mina älsklingar!

När släktens godisjägare hade gått och vi hade lagt lillflisan så gjorde vi något som är typiskt mig. För att slippa fler oinbjudna "gäster" så släckte vi ner huset och gick och la oss i sovrummet. Varför? Därför att alla skulle tro att vi inte var hemma och därmed inte ringa på. Jag vet, jag är tråkig, men ibland vill man bara vara med sig själv. Vi hade helt enkelt fyllt vår accepterade kvot av halloween-gäster för kvällen. Så jag tog med mig en bok (Kindlen) och maken resterna från godisskålen och så låg vi och mös hela kvällen! För såna är vi!

Over and out
Pusspuss

lördag 24 oktober 2015

Tätt intill




Ibland får jag en konstig känsla i bröstet. En längtan, eller kanske mer en förväntan. Som om något ska hända, eller som om någon ska komma. Den får mig att se mig om för att jag anar en närvaro. Och det är alltid karaktärerna i mina böcker som framkallar den här känslan. Som idag. Vid middagsbordet! Plötsligt kändes det som om någon skulle komma förbi, som om jag visste att någon behövde känna mig nära, tätt intill. Det fyllde mig med en outsläcklig energi. Förväntansfull, och kanske lite förälskad. Och när jag reste mig upp för att se mig om, visste jag med en gång att de var där. Inuti. Och jag önskade att de var utanför! Eller att jag var där. Mitt i storyn, mitt i deras värld. Bland dem. Nära. Tätt intill. Alla dem som jag skapat och gett liv!

Så, efter ett par veckors konstant läsande, och förargligt lite skrivet, så ska jag ge dem min tid ikväll. För jag tror att det är budskapet, det som skapar känslan. De saknar mig, och jag dem. De vill vidare och också jag! Jag behöver skriva!

Over and out
Pusspuss

fredag 2 oktober 2015

Frånvarande

När jag väl bestämmer mig så är jag ståndaktig. Som nu, med mitt skrivande. Det är ett intensivt fokus på att producera text i mitt pågående projekt, istället för att slösa bort tid framför teven. Efter arbetstid och familjetiden innan lillflisan nattats. Det gör ju dock att även ni blir lidande, för jag lägger lite tid på bloggen. Minimalt. Men jag hoppas att ni har överseende med detta. Om inte annat nu när ni vet var jag är och vad jag gör istället för att blogga. :)


Men, den som väntar på något gott... ;)

Over and out
Pusspuss